lördag 3 september 2011

Måste bara skriva av mig här nu när jag hittat hit.

Allt började för cirka tre år sen, då fick jag blåsorna för första gången och det blev brutalt efter ett tag. Började med blåsor i munnen första två dagarna, sedan började jag få svårt att äta och tillslut hade jag blåsor över hela munnen, under tungan samt på tungan, i halsen och i svalget. Det var totalt omöjligt att göra någonting, kan man säga. Jag blir givetvis hemma, och varken äter eller dricker, får i mig kostersättning som givetvis gör väldigt ont att få i sig. Läkarbesök nästa, och läkaren säger att det går över på max två-tre dagar, och menar på att jag bara ska ta alvedon. Efter två-tre dagar är det dock om möjligt än värre, jag kan inte ens prata, knappt öppna munnen då det gör så ont. Läkaren igen, denna gång på ett annat sjukhus, och denna läkare visar lite mer medlidande och skriver åtminstone ut citodon. Även denna läkare menar på att det går över om max två-tre dagar. Jag väntar två dagar och inga förbättringar alls.

En ny läkare igen och denna läkare kikar noggrant på såren och säger att det är i princip den värsta herpes variant han har sett, och skickar mig till akuten direkt. Jag blir inlagd och får dropp, morfin m.m. Jag ligger inne cirka 5 dagar sedan är helvetet äntligen över. Läkarna kallade det herpes, tydligen den värsta möjliga varianten. Jag fick anti-inflamatoriskt med mig hem denna gång, vad jag minns.

Året efter, för två år sen, hände i princip samma sak. Lika brutalt denna gång. Jag blir inlagd igen, denna gång efter bara cirka två dagar utan mat. Jag visste ju nu lite mer om vad jag hade och krävde nästan att bli inlagd. Samma visa här, dropp, morfin, fem dagar och sedan är allt bra. Läkarna säger helt olika saker om vad det är, men ingen nämner något om afte. Vissa var övertygade om herpes, samtidigt som herpes tydligen inte kan ge så brutala utslag andra gången, bara första gången. Så de flesta läkarna säger körtelfeber och även han som har huvudansvaret för mig gör det. Denna gång får jag med mig Andolex, någon till smörja som bedöver munnen totalt samt några piller, vad jag tror anti-inflammatoriskt.

Året efter detta, alltså förra året, fick jag några små utslag och började direkt använda mig av Andolex, den andra smörjan och pillrena som jag tyvvärr inte minns namnet på. Det gick över ganska direkt som tur var.

Nu i år då. Ja nu sitter jag här återigen med blåsor. Började som alltid med förkylning. Ville inte tro det först när jag bara hade några utslag i munnen, men som vanligt sätter det sig i halsen och det börjar som vanligt med att jag knappt kan dricka vatten, enormt störande då det är något jag är extremt beroende av. Jag har nyss sköljt munnen med Andolex, den andra smörjan skippar jag då jag inte tror på den, och det anti-inflammatoriska verkar vara slut. Hur fortsätta nu då? Ja, jag hoppas innerligt att det är Andolex som gör underverket. Vad som är säkert är att jag inte har tid med att bli inlagd på akuten igen, nu får det vara ett slut på detta.

Enormt intressant är att jag, som sagt, varje gång innan utbråttet varit förkyld, och att det varit i nästan exakt samma tid på året varje år. Nämligen på hösten. I början av hösten. Väldigt lustigt.

Tack för att jag fick skriva av mig här! Och nu kanske jag också, äntligen hittat vad mina utslag kallas. Afte. Herpes kan det inte vara då det inte ger så enorma utslag gång på gång på gång. Körtelfeber samma där, har jag för mig. Om nu inte dessa två är samma sak? Jag vet inte.

Vad jag trodde var att det inte kunde vara vanligt, med tanke på hur läkarna agerade och vissa som verkade rent chockerade över utslagen. Kanske är ovanligare med så brutala utslag överallt, även över hela halsen?

Som sagt, tack så mycket för denna sida och denna blogg! Oerhört skönt att få skriva av sig här!

1 kommentar:

  1. Nej fy f-n! Jag tycker att jag har haft det värre än man står ut med nu...usch. Min skräck att det ska bli ännu värre.

    SvaraRadera